Novellblogg

Jag vände mig snabbt om och såg Justin, han såg riktigt förvånad och på något sätt besviken.  Han gick närmare och satte sig mitt emot mig på spåret. Han stirrade på cigaretten. 

- Jag har bara en dålig dag.

- Har du hållt på med det länge?

- Ett år eller två år, jag vet faktiskt inte.

- Vet du hur farligt det är??

- Jag vet, men snälla berätta inte för Dan eller någon, jag ska sluta, jag har lovat min pappa det!!

Han svarade inte utan han var som fast med blicken på cigaretten.

- Detta var ett misstag i mitt liv och vet du? Alla gör misstag, till och med du mister perfekt popstjärna! Sa jag argt, reste mig upp, släppte cigaretten och började gå. 

Jag gick ut mot gatan och tog upp mobilen som låg i fickan och ringde Dan. 

- Hej Alyssa!

- Hej! Jag åker tillbaka till hotellet, mår inte så bra.

- Okej men Justin då?

- Justin?

- Ja han gick iväg till dig för att du inte skulle behöva gå ensam. Har han inte kommit?

- Oh, jo han åker med sa han.

- Jaha okej, vad bra. Hej då så länge.

- Hej då.

Varför måste jag alltid ljuga, man kommer ingen vart på lögner. Men egentligen lever jag med en stor lögn.. Snabbt vände jag mig om och fick se Justin komma ut genom affärsväggarna. 

- Justin, vi ska åka hem nu.. Ropade jag och han kollade mot mig, jag vinkade in en taxi och sakta gick han mot mig.

- Dom andra har redan åkt hem. Sa jag för att övertyga honom om att följa med mig, en lögn igen..

- Okej.. 

Vi hoppade in i taxin och Justin sa vad hotellet hette och bilen började köra. Jag kände att jag verkligen inte ville vara nära den snorungen.. Han kommer säkert säga till Dan, Dan kommer ringa min pappa, pappa kommer bli besviken plus att Dan och dom andra kommer få se en sida av mig och tro att jag är en unge som bara ställer till med problem. Okej jag ställer till med väldigt mycket problem men inte bara problem.. Efter 15 långa minuter av tystnad och körande var vi framme vid hotellet. Jag tog fram min plånbok och betalade. Jag hoppade ur och jämte varandra gick jag och Justin in till hotellet, vi tog hissen upp och det var verkligen en tystnad, men den var inte pinsam mer en arg tystnad. 

Det första jag gjorde när jag kom in på hotellrummet var att slänga mig i sängen, och nu ligger jag här. Armarna och benen har jag sträckta åt alla håll. När Justin gick till sitt rum innan så sa han ingenting och det gjorde inte jag heller. Jag gick ut i hallen för att ta mobilen som låg i handväskan som jag bara kastat i hallen när jag kom in genom dörren. Jag gick tillbaka till sängen och la mig på mage och ringde upp pappa. 

- Hej det är charlie.

- Hej pappa!

- Du, jag kan inte prata nu, är mitt i möte.. 

Jag hann inte svara innan jag hörde pip i mitt öra, pappa hade lagt på. Jag slappnade av med huvudet och det föll mot madrassen. Jag kom på vad Dan hade sagt till mig ''du måste vara klar klockan 6''. Jag kollade på klockan på nattduks bordet eftersom att jag var för lat för att kolla på mobilen, 22.57. Jag kanske ska sova nu, samtidigt som jag tänkte den tanken tänkte jag också att vem fan är på möte klockan tio på kvällen?? Sen kom jag på att det är tidskillnad, jag kollade på mobilen, 15.57. Men då var det ju inte så konstigt, lilla pappa.